Författare: habermax

Blanda inte ihop effektivitet med effekt. Bara för att dina medieköp är effektiva innebär det inte att de har skapat effekt. Det är helt ok att mäta CTR, CPC, CPM, Bounce Rate, AST etc. Däremot kan du inte prata om ROI i en sådan kontext. Du mäter effektivitet eller medieeffekt. Inget annat. 

Många varumärkesägare vi pratar med har idag svårt att avgöra vad deras marknadsföringsinsatser skapar för faktiskt värde (ROI). Det beror bl.a på att medielandskapet är mer komplext och olika mediaslag använder olika valutor. Tyvärr slarvas det också när det redovisas siffror från olika mediekanaler som vi skrev ovan, när man inte förklarar skillnaden mellan effektivitet och effekt. Det är lätt att bli ”lurad” av fina siffror.

Att ha ständig koll på vilken ROI marknadsföringsinsatserna skapar är A och O, för att kunna maximera insatserna. Vet du hur du gör det?

Vi anser att vi inte behöver förklara vad Rubiks kub är men låt oss påminna. En Rubiks kub kan ha (8! · 38-1) · (12! · 212-1)/2 = 43 252 003 274 489 860 000 olika positioner (≈4,3 · 1019), men kan trots det alltid lösas med 20 eller färre vridningar. Otroligt eller hur?

Vad har det med marknadsföring att göra? Jo, det finns stora likheter med HUR man löser utmaningar. För att lösa kuben, dvs alla sex färger på samma sida så går det inte att fokusera på en färg åt gången. Gör du så, kommer du att förstöra det du redan gjort. Ni som försökt förstår vad jag menar. För att lösa kuben (det går faktiskt på 20 drag), behöver du se helheten och ha koll på startpunkten.

Vi menar att använder du motsvarande strategi med din marknadsföring, alltså försöker du lösa en del (läs perspektiv) så kan det bli suboptimering på ett annat perspektiv. Dessutom tenderar vissa KPIer att motverka varandra. Det blir lätt så om du försöker lösa en sida åt gången. Tror ni oss inte, gör ett försök att lösa kuben.

På Habermax heter våra perspektiv: Kundbehov. Erbjudande. Organisation. Upplevelse (nuläge). Marknad. Kanaler (köpta/förtjänade/egna). Dessa ger en bra helhetsbild enligt oss.

En ny amerikansk undersökning* avslöjar att hela 97% av kunderna nu anser sig vara varumärkeslojala. Det är en ökning med 7% från de 90% som uppmättes 2019.

I tider av kris tenderar konsumenter att söka tröst i saker/tjänster som de redan känner till och litar på, inklusive de produkter/tjänster de köper.
Varför är det så? Vi fann kanske svaret i en artikel av US Chamber of Commerce, att när det gäller varumärken, ”i en osäker värld, dras konsumenter till det bekanta”. Man såg en ökad efterfrågan på varumärken som Pringles och Froot Loops, främst för att dessa varumärken är välkända och påminner konsumenterna om stabilare tider.

Detta innebär att vi människor är ganska förutsägbara och logiska. Vi har en tro på framtiden trots allt och det säger också att alla som är varumärkesägare och har starka varumärken kan sova gott. De som precis lanserat nya varumärken har en lite jobbigare tid framför sig, men arbetar man konsekvent att bygga upp sitt varumärke, så kommer det att löna sig även i framtiden.

Vi bör också nämna att detta är generella siffror. Några kategorier visade inte samma höga siffror, bland annat sportartiklar och möbler.

* Savings.com undersökning, citerad från Adweek

Påsken – vi firar den för att påminna oss om att Jesus uppstod några dagar efter att han dött på korset. Dagarna före korsfästelsen hade Jesus tillbringat med sina vänner. På torsdagen, som vi numera kallar för skärtorsdagen, hade de ätit en sista måltid tillsammans. De hade talat om att Jesus skulle lida och dö.

Och på fredagen, numera långfredagen, dömdes Jesus till döden och avrättades genom att han brutalt spikades upp på ett kors. Så är historien beskriven.

Men varför valde folket förbrytaren Barabbas före Jesus? Han hade fängslats för att ha deltagit i ett upplopp. Pilatus lät den upphetsade folkmassan välja huruvida han vid påskhögtiden skulle frige Jesus eller Barabbas, och de valde den senare.

En insikt att ta med sig är att det alltid är folket (målgruppen) som bestämmer över ditt varumärke. Oavsett om du tycker att du har rätt och har världens bästa produkt eller tjänst. Kan vara bra att tänka på under påskledigheten – en tid för eftertanke.

P.S Tack Thomas Ottosson, för inspirationen till detta inlägg.

De flesta är överens om att helheten inom marknadsföring är A och O. Men alltför många varumärkesägare får inte delarna att hänga ihop, suboptimering skulle man kunna kalla det. Budskap inom olika köpta kanaler skall hänga ihop med egna och förtjänade kanaler. Självklart tycker vi, självklart tycker ni, men det är anmärkningsvärt att så pass få faktiskt lyckas.

Alla delar är viktiga för att helheten skall bli bra. Det är balansen mellan smakerna som gör rätten superb. Tänk om motsvarande skulle ske på just en restaurang, om kocken skulle ösa på med salt utan att tänka på helheten. Blä!

Så Mediebyrå, Reklambyrå, Pr-byrå etc sluta tänk i ”silos”. Framgången ligger i en attraktiv helhet. Så därför vill vi slå ett slag för att generalisten behövs bland alla specialister, för vem kan annars ta ansvar för helheten.

SÅ LÄNGE LEVE GENERALISTEN!

Förr hade reklambyråer ensamrätt att hantera varumärkesfrågan, något som förändrats i takt med att både insikter och världen förändras.
Vem ska du då anförtro dig till när du vill förändra eller förstärka ditt varumärke?

Ett lyckat varumärkesarbete börjar alltid i företaget. Alla är mer eller mindre inblandade men det är ledningen som ansvarar för arbetet, inte marknadsavdelningen. Då som först finns grunden för att söka sig ut på marknaden för att hitta hjälp.

Om vi vänder på frågan och ser vem som är bäst lämpad att hjälpa till, säger vi att det måste vara någon som förstår att varumärket är ALLT ett företag gör och alla touchpoints vi har med varumärket. Vilket innebär att reklam t.ex enbart är en disciplin av många i sammanhanget.
När denna insikt är i hamn har du ett bra utgångsläge.
Vi arbetar förenklat i fyra steg: Varumärkets nuläge. Den önskade positionen. Vad som krävs för att ta oss dit och hur vi vet att vi nått målet. Allt i ett tätt samarbete med ledningen och alla inblandade på företaget samt berörda byråer. Nyckelordet är tillsammans!

Intresserad att höra lite mer detaljerat så hör av dig.

I Resumé redovisas vilka företag/varumärken som ökade vs minskade sina mediabudgetar under 2020.

Det är intressant ur många perspektiv. Men vilka lärdomar kan vi dra? Vilka har agerat smartast? Svåra frågor som utan att ha större insyn gör att vi inte kan få sanningsenliga insikter.
Om man har ett starkt och välkänt varumärke (ICA), kan det vara smart att dra ner på sina varumärkesstärkande insatser och styra över lite till mer taktisk annonsering. Har man däremot ett nytt varumärke (Cura of Sweden) går det givetvis inte att göra detsamma. De tvådubblade sina medieinvesteringar.

I byggbranschen blir det mer intressant, där vi ser att Bauhaus och K-Rauta t ex ökat med 14,3% respektive 22% medan både XL-Bygg och Beijer minskat med nästan 40%. Har det byggts mer eller mindre under pandemin? Vår känsla är att det har byggts mer framförallt i hemmen. Men vem som agerat smartast går alltså inte att läsa av om vi inte har alla pusselbitar. Vi får helt enkelt avvakta framtiden. Historiskt har det lönat sig att satsa på varumärkesstärkande annonsering i lågkonjunkturer.

PS. Vi vet att mätningen inte innefattar all digital annonsering och är därmed inte heltäckande. Men det visar ändå en tendens.

Tror att alla någon gång upplevt det där uppenbart tråkiga när familjefilmer eller diabilder från semestrar visades i bästa fall på en vit duk. Och ibland även mot en vanlig skrovlig stenvägg. Alla kommentarer så som: Ååååååh, kommer du ihåg… etc.
Den känslan har idag tyvärr fått luft under vingarna igen.

När vi går in och analyserar hur företag använder sina sociala medier, får vi mer och mer tillbaka den där trista känslan. Varför tittar jag på detta? Vi ser det mest tydligt här på Linkedin måste vi säga, men även på andra plattformar. Vi glömmer det uppenbara att någon annan ska finna intresse för det vi visar.

Så dagens insikt är mycket enkel. Tänk på en gammal projektor innan du trycker på publiceraknappen nästa gång. Ta en funderare på vem som är din målgrupp och om innehållet skapar något som helst värde för någon annan än dig själv. Det kan givetvis bara vara att vi drar på smilbanden till att det är något som verkligen väcker nyfikenhet. Detta inlägg skulle kunna vara ett sådant som man bara drar på smilbanden åt.

P.S Om du inte vet vad en projektor är så fråga din pappa.

Att ta beslut idag är och har alltid varit både jobbigt och viktigt, därför måste alla beslut vara väl underbyggda. De bör också vara byggda på empiri för att minimera misstag och maximera effekt.

Vad har då insikter med beslut att göra? Jo, vi anser att det ofta finns fakta och kunskap i företag som inte används/tas till vara. Det finns ännu mer fakta ute på marknaden som ligger där som gömda skatter. Detta tillsammans med företagens mål skapar en möjlighet för alla företag, om man förstår att dessa gömda skatter finns.

För att hitta dessa skatter krävs det en strategi och för att strategin ska fungera krävs det insikter. Men en strategi måste dessutom aktiveras och implementeras för att nå framgång. Det kan inte heller göras utan insikter. Därför tjatar vi om insikter.

Haloeffekten är känd sedan drygt 40 år. Vi tenderar att se positivt på saker/personer eller till och med varumärken som vi tycker om, eller med andra ord tenderar vi att tillskriva någon eller något fler egenskaper än den/det egentligen har.

I reklamsammanhang ser vi att omtyckta varumärken har en högre reklamerinran än varumärken som är mindre omtyckta.

Så vill du sälja mer, bygg även din attraktionskraft i ditt varumärke. Eller som vi pratade om i Almedalen: Hållbar kommunikation. Kommunikation som ger effekt här och nu, och samtidigt tar till vara på varumärkets maximala potential.

Förenklat kan vi säga att kampanjer med tydliga CTA, får bättre effekt om du attraheras av varumärket. Du gör det svårare för dig, om du bara fokuserar på att sälja en produkt.