Författare: habermax

Men varför agerar vi ofta tvärtom?

Som alla vet är medarbetare en av de viktigaste delarna i vad som skapar bilden av ett varumärke. Då blir det väldigt intressant med undersökningen om förtroende från Harvard Business Review: ”The Neuroscience of Trust” by Paul J. Zak

Vi läser: Jämfört med personer på företag med lågt förtroende rapporterar personer på företag med högt förtroende: 74% mindre stress, 106% mer energi på jobbet, 50% högre produktivitet, 13% färre sjukdagar, 76% mer engagemang, 29% mer tillfredsställelse med deras liv, 40% mindre utbrändhet.

Vilken enorm potential för en varumärkesägare om vi då kikar på modellen nedan som visar vad som skapar bilden av ett varumärke. Där marknadskommunikation faktiskt spelar en mindre roll än vad medarbetarna har potential att göra. 

Vad kan vi göra då? Jo, tänk efter nu, det ska svaras på enkäter efter varje samtal man haft. Eller tryckas på knappar vid varje butik du går ur. Grönt eller rött. Hur upplevde du ditt besök i etc, etc. 

Vi är alltså inne i en extrem kontroll-tid. Vilket givetvis kan vara bra. Men bara om vi använder informationen och analyserar den. Men görs det? Vår erfarenhet säger att det görs för mycket undersökningar som inte analyseras och man använder inte de insikter som finns där. 

Vår insikt är att arbeta mer tajt med HR, undvik att medarbetarna känner sig övervakade och gör färre undersökningar men analysera mer den data som finns. 

Enligt en helt färsk undersökning från BetterBriefs framkommer följande: ‘It’s difficult to produce good creative work without a good marketing brief’.

Både kunder (varumärkesägare/marknadsavdelning) och byråer är helt överens. 82% vs 83% tycker det är svårt. Men 80% av kunderna tycker att de är bra på att skriva briefer, medan bara 10% av byråerna tycker att kunderna är det. 78% tycker att de är tydliga med den strategiska inriktningen, medan byråerna tycker bara 5% av dessa briefer är det.

Man kan faktiskt säga att kunder och byråer inte är från samma planet. Samtidigt erkänner kunderna att 9 av 10 briefer, alltså 90% ändras efter det att man skrivit sin brief. Det har estimerats att 1/3 del av marknadsföringsbudgetarna är bortkastade. Här pratar vi verkligen om icke hållbar kommunikation.

Nå, om det är så idag och det har enligt denna undersökning dessutom ökat sen deras förra undersökning. Så måste vi förändra detta, göra det fort och tillsammans.

Vi har de senaste åren utvecklat vårt sätt att ta fram briefer som vi anser är ett jobb som inte du som kund ska göra ensam. Det är ett grupparbete som mynnar ut i en gemensam brief som signeras av båda parter. Vi pratar gärna mer i detalj om hur vi gör det och vilken effekt vi har sett att det skapar. Vi hoppas att framtidens undersökning från BetterBriefs kommer att visa helt andra siffror.

Vi läser en studie* från 2020 att i snitt säger 90% att kundservice är väldigt viktigt i valet av ett varumärke.

På frågan om man slutat köpa eller göra affärer med varumärke pga dålig kundservice säger sig nästan två tredjedelar har gjort det. Två tredjedelar!!! Om vi ser på diagrammet nedan vill en stor majoritet prata med kundservice via telefon, människor vill prata med människor. Då måste det också vara enkelt att göra det. Det är faktiskt inte svårare än så.

Vi som säger oss vara experter på att stärka varumärken bör ta detta på allvar, vi vet hur liten del marknadskommunikation faktiskt påverkar bilden av ett varumärke. Skulle det blir bättre om HR och Marknad samarbetade? Ja, vi är helt övertygade om det. Vi är också övertygade om att Marknad skulle få insikter som de inte har idag om det samarbetet var mer naturligt.

Varför är det då så många företag som har ett stort avstånd mellan HR och Marknad? Varför är inte HR en naturlig del i teamet att bygga varumärke? Tänk efter hur ni har det.

Så dagens insikt är att skrota stuprören mellan avdelningarna, öppna upp för kunskapsbyte mellan varandra och framförallt se till att alla förstår vad varumärke ska stå för och hur ni gör för att kunderna ska förstå det och gilla det.

*Global State of Customer Service 2020 av Microsoft Corporation.
Bildkälla: Resumé

Det är helt naturligt att mediabyrån har fokus på mediaeffekt och att reklambyrån har fokus på kommunikationseffekt. Därför är det oerhört viktigt att kunna läsa av de ”resultat” som du får efter genomförd marknadsföringsinsats.

Du kan få jättefina siffror på att den media du köpt levererat bra och att kommunikationseffekten visade toppensiffror. Men försäljningseffekten av insatsen inte är i paritet med vad du önskade.

Vi stöter på detta nästan dagligen och ofta när man lagt stora delar av insatsen i digitala media. Det gäller därför att hålla isär de olika siffrorna och göra rätt analys för att maximera effekten du är ute efter. Och glöm inte att ha fokus på alla effekter, för det hänger ihop. Det är först då som du får bäst avkastning på dina investerade marknadsföringspengar.

Vi har genom åren stött på många varumärkesägare och marknadsavdelningar som har stenkoll på dessa frågor, men även det motsatta. Därför kan det vara bra för dig och din avdelning att säkerställa att ni har koll på dessa frågor: 

1. Att ha koll på ert varumärkes nuläge (och önskade läge).
2. Att alltid sätta upp mätbara mål efter genomförd nulägesanalys.
3. Att analysera och sammanfatta behov, drivkrafter och de eventuella hinder som finns för alla era olika segment.
4. Att sätta er in era kunders utmaningar.
5. Att veta vilka känslor ni ska väcka hos kund för att påverka köpbeslutet eller attitydförändringen positivt. 
6. Att kunna översätta/överföra dessa känslor i er marknadskommunikation oavsett om det är egna, förtjänade och/eller köpta kanaler.
7. Att verkligen följa upp insatserna för att se om ni nått målen och för att lära er hur ni blir bättre.

Ha en bra insiktsfull dag!

MEN MÖJLIGHETERNA ÄR STORA.

Enligt en nyligen släppt rapport från Svenska Annonsörer gjord av NoA Consulting blir vi både glada och lite oroliga. Det är positivt att 8 av 10 ledningar instämmer att starka varumärken ”bidrar positivt till ett företags resultat på den nedersta raden”. Det finns alltså en stor tilltro till ett starkt varumärke. 
Men vi måste tillsammans omsätta den positiva synen på varumärken till konkret handling. Det vanligaste hindret är avsaknad av mätpunkter/kpi:er för varumärke som är trovärdiga i ledningens ögon. 
Dessutom finns bl.a åsikter om kommunikationskanaler som tyvärr inte överensstämmer med forskningen. Att vi sen sitter på facit hjälper inte om vi inte kan föra över den till varumärkesägarna. Men eftersom vi är experter på kommunikation så borde detta inte vara några problem för oss, eller hur?

Kort sammanfattning från rapporten:
1. Svenska företag ser det affärsmässiga värdet i ett starkt Varumärke. 
2. Färre omsätter den positiva synen till konkret handling, men de som gör det är mer framgångsrika. 
3. Framgångsrika företag leds av styrelser som ser värdet i en sund balans mellan kort- och långsiktiga mål för marknadsföringen. 
4. Många företagsledare uppvisar bristfällig kunskap om hur kommunikation fungerar, men lägger sig ändå i detaljerna.
5. Högpresterande företag värderar kreativ kommunikation högre – men 5 av 10 ledningar ser inte värdet i kreativ kommunikation.

Eiffeltornet växer faktiskt cirka 15 cm under sommarmånaderna. Det beror alltså inte på att någon bygger tornet högre på sommaren utan det beror på järnet expanderar av värmen. Tornet är till största del byggt av järn, vilket är extra känsligt mot värme. Vilket innebär att Eiffeltornets 300 meter är alltså 300,15 meter under sommaren.

Detta är den sista av insikter vi på Habermax levererar innan vi nu tar sommarledigt. Under tiden vill vi påminna om att ordet insikt lätt kan förväxlas med insekt, vilket det troligtvis kommer att bli många av i sommar. Så var rädda om er så hörs och syns vi efter semestern.

Vi lyssnade på en känd influenser för ett tag sedan och blev ganska provocerade när hen berättade att hens arbetsgrupp medvetet lade ut minst ett provocerande/förnedrande inlägg i sociala media varje vecka. Det gör ont i hela ens varumärkeshjärta när denna typ av content används som ett strategiskt verktyg för att gå bakom ryggen på algoritmer. 

Vi vet att t.ex Ryanair och liknande varumärken ofta använder sig av provocerande PR-kupper och annonsering för att få uppmärksamhet. Men skillnaden är att Ryanairs varumärke står för dessa värden. De är ett skitbolag som transporterar folk billigt med kass service. Därför fungerar dessa ”knep” för den typen av varumärken. 

Att varumärken som ej vill förknippas med liknande värden använder samma strategi är inte en smart lösning på lång sikt. Däremot kan det vara positivt om man enbart vill komma upp i ranking, få fler klick etc.

Med andra ord så fundera hur du vill att ditt varumärke ska uppfattas innan du använder dig av ”fula” knep. Om det var en kompis som betedde sig på det sättet, är det en skön kompis?

P.S Tack Per Svanström för inspirationen till detta inlägg och alla andra smarta saker du delar med dig av.

…nya företag ska kunna skapas och konkurrera med etablerade företag!

I en färsk undersökning av Novus på uppdrag av Sveriges Annonsörer kan vi konstatera att allmänhetens uppfattning inte är så pessimistiskt som det ofta framkommer i olika media. 

Det är glädjande och återigen en viktig insikt att vi inte ska lyssna på antagande, utan ta reda på empiriska fakta. Ofta har vi hört att målgrupper inte förstår eller bryr sig om reklam. Det kan givetvis finnas tillfällen när så är fallet, men generellt så bör du aldrig underskatta dina målgrupper. Utan ta reda på fakta innan du bestämmer dig för vilken kommunikation som ska lösa din marknadsföringsutmaning. Det är dagens enkla lärdom.

Från en undersökning*: ”Även om det kan vara frestande att fokusera på en enda ”gyllene” KPI, är det orealistiskt med tanke på komplexiteten i media och affärer. Det är oerhört viktigt att ha flera mått för att förstå vad som skapar framgång. Till exempel är KPI:er för effektivitet ofta enbart ihopkopplade med mätvärden för exponering.”

Media är en investering för tillväxt av våra varumärken. Oavsett om vi vill skapa försäljning eller stärka varumärke är det viktigt att vi alla tar ansvar genom att fastställa hur vi mäter för att förbättra kundernas investeringar. En självklarhet egentligen att vi är tydliga med vad som verkligen skapar ROI. 

Eftersom medielandskapet fortsätter att utvecklas krävs att vi förstår de ständigt nya måtten och kan jämföra dessa med beprövade och tillförlitliga metoder. Marknadsförare ska ha ett ständigt fokus på att spåra, mäta och analysera för att förfina förståelsen för vad som driver tillväxt för varumärkesägare.”

Ja vi vet att det kan vara svårt ibland, eller att tiden inte riktigt räcker till. Men utan empiri och reflektion blir det ingen förbättring och glöm inte att det finns hjälp att få.

*Från: ANA. Media KPIs That Matter, May 2021